Hilmar Hilmarsson är utbildad psykolog och psykoterapeut som sedan lång tid arbetar som konsult, handledare och lärare inom privat och offentlig sektor. Med boken Coachingtrappan vill Hilmar lära ut en modell för förändringssamtal. Förgrundsgestalter för konsten att öka motivationen till förändring är William Miller och Stephen Rollnick som har utvecklat metoden Motiverande samtal (bok finns med samma namn, 2002).

Boken är pedagogiskt upplagd med en inledning om coachning där coachingtrappan jämförs med andra coachingmodeller (Withmore, Leonard, Landberg, Co-active och Gallaher). Fyra coachingområden har valts ut: executive-, business-, karriär- och livscoachning från vilka exempel på dialoger i coachingtrappans olika steg ges.

Därefter följer ett kapitel vardera för de sju olika stegen: inte beredd ñ upptäcka problemrummet; osäker ñ hitta skäl till förändring; att fatta beslut; sätta mål som skapar kraft till förändring; att söka lösningar och alternativ; gå igenom handlingsplanen och genomföra den; bibehålla ñ följa upp, lära och sätta full fart igen. Varje kapitel illustreras med citat, exempeldialoger, teckningar och förslag på arbetssätt om den som ska coachas inte är beredd, osäker eller beredd.

Ett avslutande kapitel tar upp coachingrelationen och strukturen kring samtalen. Litteraturreferenser ges till varje kapitel.

Omdöme
Coachingtrappan är en lättläst och mycket pedagogiskt upplagd bok med många exempel på hur coachningsdialoger kan växa fram i olika situationer, från livs- och karriärcoachning till business- och executivecoachning. Huvudbudskapet i boken är hur coachen kan skapa vilja/öka motivationen för förändring. Författaren hänvisar till forskning som säger att 80 % av alla som deltar i förändringssamtal inte själva är beredda att medverka till förändring p g a att de är osäkra eller inte beredda. Människor som blir uppsagda p g a arbetsbrist kan t ex återfinnas i denna målgrupp.

Det jag kan sakna i Coachingtrappan är det andliga perspektivet och ett större helhets-tänkande. Utveckling handlar ju inte bara om att få saker och ting gjorda. Fler och fler kallar sig coacher och jag undrar varför en psykolog och psykoterapeut, starkt influerad av Motiverande samtalsmetodiken (som ingår i KBT-utbildningar) väljer att kalla sig coach.

Hur ser författaren på det – har han övergett det rent terapeutiska arbetssättet till förmån för coachning? Hur ska våra kunder förstå vad som är vad? International Coach Federation – världens största yrkesorganisation för coacher har urskiljt elva färdigheter som en coach bör kunna hantera. Skickligheten i dessa bedöms vid certifiering. En klassisk skillnad mellan terapi och coachning är tidsfokuset ñ nu och framåt i coachning, bakåt till barndomen i terapi.