|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Anders
Hanson är fil mag i arbets- och organisationspsykologi och sedan år
2000 fristående konsult inom organisering, ledarskap och hälsa. Har
varit lärare i hälsopromotion vid högskolan Trollhättan-Uddevalla.
Syftet med Hälsopromotion i arbetslivet är att beskriva hälsopromotion som idÈ, kunskapsområde och strategi för ett främjande hälsoarbete framförallt i arbetslivet. Aaron Antonovskys idÈ om salutogenes (vad som bevarar och stärker hälsan) och KASAM-teori* (om huruvida vi upplever livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt) ligger till grund för Hansons arbete. I Hälsopromotion i arbetslivet får vi en översikt av arbetslivets nya villkor och hur det kan bemötas med tre olika strategier: bota sjukdom, förebygga sjukdom eller att främja hälsa. Det senare perspektivet har fått allt större utrymme under 1990-talet, även om Sverige redan på 1700-talet hade en sundhetskommission som spred information om hur hälsa skulle bevaras. I Europa vilar denna tradition på ett antal dokument och rapporter från WHO och EU (1948, -74, -86, -92 och -97), vilka också beskrivs i boken. Förutom teoretiska och historiska grunder tar Hanson även upp hälsopromotionens kunskapsområden (hälsopromotion, filosofi, beteendevetenskaperna, systemteori och epidomologi) och vikten av att det är fler yrkesgrupper som är involverade i arbetet med att öka hälsan. Slutligen får vi en beskrivning av hur hälsopromotion kan arbetas med i praktiken genom fyra kriterier: fokus på främjande; arbetsplatsen som arena, delaktighetens villkor och processinriktat arbete. Omdöme Hälsopromotion i arbetslivet är en mycket välkommen översikt över ett viktigt och aktuellt område – hur vi ska öka hälsan och hur vi kan göra det på ett nytt sätt, nämligen att ställa oss frågan vad är det som ökar hälsan snarare än den tidigare (och alltjämt vanliga) frågan: vad gör oss sjuka eller varför är vi sjuka. Detta perspektivskifte anser jag är ett paradigmskifte som också inkluderar nya metoder såsom coachning, lösningsfokuserat arbetssätt m fl. Boken är mycket välskriven och ger den som arbetar med frågorna stöd både för den nya yrkesrollen och vikten av att förankra frågan (hälsopromotion) i hela organisationen. Jag tycker att Hälsopromotion i arbetslivet är ett mycket viktigt och konstruktivt bidrag och jag hoppas att fler än de redan förtrogna kommer att läsa boken och förstå vikten av att också ta till sig det salutogena perspektivet. För coacher kan det vara bra att veta att det finns långtgående riktlinjer som förespråkar att 1) medarbetare ses som en investering; 2) att en organisation ska bygga på delaktighet som motiverar till engagemang; 3) balans mellan arbete och fritid; 4) hälsofrämjande personalpolitik och 5) integrerad företagshälsovård (Luxemburgdeklarationen, 1996). Coacher vet också vilken skillnad olika definitioner kan göra: det spelar roll vad vi frågar efter och det spelar roll vad vi vill uppnå. Det nya vidgade hälsobegreppet manar oss att förstå att det inte bara är ökad frisknärvaro som kan vinnas på ett arbeta mer hälsopromotivt, utan också ökad produktivitet och balans. |
|
||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||